Motorn satt ursprungligen monterad i min morfars båt och har gått huvuddelen av sin tid i Gåsfjärden söder om Västervik där morfar under många decennier bedrev redskapsfiske. Båten en öppen skötbåt, utvändigt vitmålad, invändigt tjärad och utrustad med en Br. Nilsson tung fyra med motornummer 257. Båten var byggd 1923 och var strax över 6 m lång. Enligt de uppgifter jag har skall den ha varit en av Ragnar Janssons första båtar han byggde.

Jag tog över båten i mitten av 90-talet då den legat på land i ett antal år. Den var hårt åtgången av tidens tand så jag bestämde mig för att endast ta hand om själva motorn.
Jag fick god hjälp av Olle Lidén som under några år utförde en välbehövlig översyn och renovering av den. Därefter hamnade den tunga fyran längst in i min lilla verkstad, där stod den år efter år och samlade damm i väntan på att ''rätt'' båt skulle dyka upp.

Det kan ta tid att hitta rätt båttyp, det är mycket som skall stämma, men så en vårdag 2012 dök tillfället plötsligt upp. Jag fick erbjudandet att köpa en 7,5 m öppen eksnipa som nu fanns i Åkersberga utanför Stockholm. Snipan hade varit aktuell i Västervik fram till 2004 och var troligtvis byggd av Ragnar Jansson eller möjligtvis Kalle Nyberg någon gång på 20-30 talet, fullträff alltså!
Båten hämtades hem från Stockholm lagom till sommaren och hade inte varit i sjön de sista somrarna. I den satt en Yanmar YSM 12 hk monterad. Den var lättstartad och spann fint under de turer jag tog under sommaren. Men till den kommande båtsäsongen planerade jag att ''soundet'' skulle vara annorlunda. Ljudet av den ''legendariska'' tunga fyran med frislagsregultor skulle ''återuppstå'' så var planerna.

När jag under vintern plockade ur Yanmardieseln visade det sig att det just suttit en Br. Nilsson tung fyra som originalmotor. Det gamla bultmönstret i bottenstockar och skrov till motorbädden var identiska med de jag hade i min motorbädd, tur skall man ha det underlättar! Men mycket arbete återstod och som tur var fick jag ovärderlig hjälp av Evert ''Båtniklas'' Nicklasson som bland annat ändrade propelleraxelns lutning något och därefter bytte två av de befintliga bottenstockarna.

När detta var gjort kunde den tunga fyran börja monteras ihop del för del, ett riktigt roligt jobb. Tänk att se hur 300 kg gjutjärn i smådelar ''växer'' ihop och till slut bildar en komplett maskin. Men fler utmaningar återstod, eftersom den här båten var något längre än min morfars passade inte propelleraxeln. Den axel jag hade var ca 16 cm för kort. Än en gång fick jag ovärderlig expertishjälp nu av ortens ''Br. Nilsson expert'' Janne Marberg, som på ett finurligt sätt ordnade till en axelförlängning som passade som ''handsken''.

I maj 2013 var det dax för sjösättning och någon vecka därpå var det tid för det stora ögonblicket, provstart! Första försöket gick inget vidare, bland annat fungerade inte backventilsfunktionen för det ena luftintaget vid vevhuset vilket resulterade i alldeles för lite kompression. Efter lite felsökande hittade jag några droppar motorfärg som droppat in i de små hålen för luftintaget och torkat. De torkade dropparna gjorde att luftventilen inte tog helt tätt. Som tur var var det bara att skrapa bort de torkade färgdropparna och putsa till ytan så luftventilen tog tätt, därefter blev det snurr i maskineriet (se film).
Fler filmer finns på -kanalen Bengt Ankarvall.

Bengt Ankarvall

bengt_ankarvall@hotmail.com